genom hela livet
Oså kom den här sjuka dagen den åttonde januari som jag aldrig kommer glömma.
Idag åker min fina bästa vän till australien för att leva sin dröm och jag är så stolt över henne, och inte nog med det så åker becca och båda mathildorna iväg. Tergou bli aupär i Paris, och resten drar till australia. Det känns sjukt och tomt, kommer inte vilja åka till ljungby något mer. Men livet har olika öden för allihopa och man splittras för att sedan träffas igen och berätta om sin livshistorier och erfarenheter. Men just nu hade det bara varit så gött att hoppa av skolan och åka med till australien. Vi har aldrig varit ifrån varann så här länge och jag vet inte hur det kommer gå, just nu är jag glad för deras skull men så ledsen för att jag så gärna hade velat leva äventyret tillsammans med dom. Men sedan är det väl så att med ens riktiga vänner behöver man inte snacka varje dag, man behöver inte snacka på flera veckor och sedna när manväl gör det så har ingeting förändrats. Vad hade jag gjort utan mina fina vänner? I helgen hade vi ett fint avslut på det hela, jag becca, malin mathildorna, sandra och thea. Det är magiska stunder! Tillsammans med dom är jag som lyckligast, spelar ingen roll vad vi gör, eller vad som händer. Men det är den familjen jag har valt, där kommer kärleken aldrig ta slut. Vänskapen mellan oss alla är fantastiskt och den går inte att bryta, jag saknar dom så det gör ont. Och tanken på att dom är långt borta gör mig sårad. Jag tänker ofta "skulle vart där med dom" var det fel att jag började plugga nu direkt? åh gud vet inte men nu är jag här i helsingborg och dricker kaffe och njuter av att tentan är över. Med andra ord vet man ingeting om livet och vad man ska göra, och man vill åka med på samma bana som ens vänner, men nu går det inte. Sådant får man också ta och acceptera, antagligen har gud planerat nåt fantastiskt för alla oss tillsammans i framtiden.
Men idag då gav den sig första iväg, malin som tidigare nämnt. Överdriver inte när jag säger att hon är min andra halva alltså. En fantastisk människa, som jag vet skulle göra allt för mig. Och som jag skulle göra detsamma för. Det känns sorgligt. Så mycket fantastiskt som vi tillsammans har gått igenom och så mycket vi har kvar att göra i framtiden. Nu drar du iväg på livets resa, en sådan resa vissa människor gör en gång i livet, andra gör den aldrig, medan en tredje part gör den flera gånger. Hoppas vi får göra den tillsammans i framtiden, men tills dess får du göra den åt mig med nu, både malin becca och rietzen och simon såklart.
I skrivande stund sitter jag själv i tvåan på kadettgatan i norra hbg. Snart kommer mina äldsta vänner hit. Mathilda tergou och Arnold. mina två vänner sedan dagis, så sjukt att vi hållt ihop så länge och vi kommer hålla ihop för resten av våra liv. Vi kommer vara på varandras begravningar<3 Vi ska hänga och umgås och njuta av genenskapen. Mathilda tergo jag och och arnold, så fantastiska stunder vitillsammans skapat upplevt och förbrukat. Så många minnen och så mnycket skoj! Ett minne starkt bevarat är när vi åke till botond, det kommer jag aldrig glömma, en av livets bästa resor under mina första tonår<3
Också var thea först ut i gänget med att bli 20, ett stort grattis igen och med dig thea har jag spanien som starkaste minne, en av livets bästa resor gjord 2010, som jag alltid kommer minnas <3 en fantastisk vän, som i vår blir kvar i sverige tillsammans med mig, MYCKET kärlek <3 <3 <3
Och ja mitt liv då, mitt alldeles underbara liv som ajg också har planer för. Nu har jag ett försent och efterlägntat jullov som ska ägnas åt mcdonalds här i hbg, och i nästa vecka ska jag till ljungby för att säga farväl till becca. Tillsammans bor jag med min fina vän mimo, som jag är så otrolig lycklig för. Trodde aldrig vi att det här halvåret med dig vid min sida skulle bli så bra som det blev, jag hade inte kunnat önska mig mycket mer. Snart fyra månader tsm med dig, mimo och det är jag så otroligt glad över, Jag hoppas på flera månader tsm, och kanske ett helt till åt blir det förhoppningsvis i vår fina tvåa <3 Mimo en väldigt nära vän till mig, vars fina familj jag ockås kommit otroligt nära. Den här tjejen ställer upp när det behövs, och jag vet att hon hade funnits där för mig i dom allra svåraste stunder, precis som jag för henne. Så nu planerar vi en fin och mysig vår tillsmamans här i helsingborg.
finaste mimo på min 18 årsdag <3
tillsammans är vi starkast, en människa värd det allra bästa!! Så ja så ser mitt liv ut framöver, tsm med mimoz och vi ska kaosa o ha kul tsm, försöka gå ner i vikt och göra annat skoj, annars räcker det med att hon bara finns där i sängen bredvid (inte samma säng alltså!!) så är jag glad<3. Nu vart det mkt känslor, men det är det jag vill ha min blogg till. Att uppmärksamma dessa underbara människor osm finns vid min sida, och som nu far iväg långt bort och som jag inte kommer få se på ett bra tag. Jag räknar dagarna tills vi ses igen! säger jag, Så den här 8de januari 2014, är en dag som går till historien, som vi minns men lite tårar i ögonen, men ändå så lyckliga över att vi alla står här idag på olika ställen runt om i vida världen, men fartfyllda ben och drömmar som vi är lite räda för men det viktigaste är att våga, att aldrig riktigt akta sig, För är det menat då kommer det att hända. Och vill ni följa malin, simon becca och rietz på deras livsresa bör ni läsa:.http://travelers.devote.se/
Den nutida situationen ser ut så här, men still; framtiden är vår! vi hörs snart igen ni trogna fina läsare <3 många kramar
