söndag igen, 15 veckor i Norge
Hej mina fina! Nu börjar jag närma mig slutet på detta äventyr med stormsteg. En kurs är avklarad och två återstår. Nu är det bara pluggpluggplugg in i det sista. Mina föräldrar kommer hit den 4 de december, på min födelsedag och efter min stora tentamen och jag är så glad, saknar dom så!
Mycket mer händer det inte här i Norge och Trondheim, snön har kommit och lagt sig på marken. Det kändes lite galet faktiskt, kändes som det var jätte längesedan jag såg snö haha. Annars har jag varit mycket ensam på senare tid just för att både jag och alla mina vänenr pluggar till våra tentor och det kan bli väldigt ensamt och deppigt faktiskt. Men nånstans tror jag att det är nyttigt att vara ensam, lära känna sig själv och göra som man själv vill även om vi människor ofta behöver närhet och sällskap. Nu i dessa dagar när jag inte pluggar så kollar jag en del film och är ute och promenerar en del för att rensa tankar och själ. Jag gillar denna text nedanför som så fint beskriver människans ensamhet.
Dit man vill komma är till det läget där man kan sitta, ensam med sig själv, i ett tomt rum och trots det känna att man är värd. Att man räcker. Att man är själsigt fin. Utan andras influerande. Utan komplimanger. Utan stöd. Att ha blivit sin egen största support och känna att det räcker. Att man är värd utan att prestera, synas, bekräftas.
Att man är värd för att man är människa. Att det räcker så.
Att man är värd för att man är människa. Att det räcker så.
Det är väl i sådana stunder som man också växer som människa och man börjar få en högre förståelse för att livet är ganska kort och att det är du som har huvudrollen i ditt egna liv så gör allt som gör dig lycklig och ha roligt på vägen genom livet. Nu ska jag faktiskt ut o träffa några vänner, vi ska äta ihop o snacka lite. Längesedan vi sågs faktiskt haha eller det känns längesedan då vi innan sågs varje dag typ. Önskar er alla ett skönt avslut på veckan och en trevlig start på nästa vecka:* ta hand om er!
<3
