ett liv mellan våra liv, en resa till början

Hej alla mina fina fantastiska hjärtan. 
Nästan 3 hela veckor har passerat sedan vi sist hördes vid och mycket har hälsat på mitt lilla jordeliv sedan dess. 
Det allra största är att jag blivit med egen lägenhet!!! Det känns sååå himla bra och så attans kul att jag inte vet vart jag ska ta vägen. I mitten på maj får jag nycklarna och då kan jag väl också påstå att mitt liv börjar om på nytt. Nya minnen ska skapas och allt detta innebär att ett nytt liv tar sig an en ny början. Jag är galet taggad och känner mig completed; inte med livet än, men en bra bit på vägen. Så nästa gång vi hörs kanske blir från nya läggan? vem vet ;)
Vidare har allting jag någonsin älskat fyllt 54 år, min älskade maida, källan till mitt liv på denna jord. den 25te april firade även mina älskade föräldrar 30 år som gifta. När jag lägger det i relation till mitt liv bör jag om två år vara gift? Och om tre år ha min första son, Göran, men känner jag mig själv rätt blir jag hellre med katt istället. En och en annan har skaffat hund, snacka om att jag är avundsjuk. Men ja en egen lägga kanske innebär ett köp av ett husdjuuur? Jag hade dock velat hyra en liten varelse några timmar. Det hade gjort susen.
Annars rullar livet på som bara den. Skolan tar en stor del av mitt liv, men det är de väl värt. Tänk sen att kunna titulera sig som ekonom och revisor? Det måste kännas enda in i benmärgen.
 
För att återgå till vad jag ofta skriver om "meningen med livet" och vad det egentligen är. Här om dagen tittade jag och en kompis på en dokumentär om typ " life between lives" https://www.youtube.com/results?search_query=life+between+lives
 
Det är lite läskigt men ändå så galet. Det handlar om att när vi dör så gör vi det lyckliga och glada, och vi möter alla våra medmänniskor. Våra själar förenas. Meningen sedan är jakten på en ny kropp, alltså föds man på nytt enligt dr. Newton. Tänk att man då återvänder till livet igen, ett liv kanske inte räcker till att göra allt det som man vill. Å andra sidan har jag alltid sagt och kommer alltid att göra: meningen med livet är att vandra mot horisonten. Sedan får en tolka det hur en vill. 
Snart är de också valborg och dom senaste åren har jag tillbringat mina valborgar i lund. Där har jag skapat minnen för livet med människor jag värderar mycket högt. Men kan man tänka sig att även detta speciella sug tog slut. Jag känner liksom inte något behov av att vara där längre. Jag känner att jag gjort mitt, att jag lämnat mina avtryck där, att jag upplevt höjden av maximal lycka där och nu räcker det. Med andra saker känner jag mig aldrig klar som tex att varje sommar åka till Trogir, det är ju samma visa varje himla gång men det kan jag göra i tusen år till och jag hade ändå inte känt mig fulländad. Så som så är det. Nu ska jag fortsätta med mina studier och drömma mig bort en smula. 
Ha ett fantastiskt valborgsfirande så hörs vi snart igen mina medmänniskor <3 

om livet, människor och havets botten

Finns något i denna värld oberoende av oss.? Vi skapar hela tiden bilder av vad verkligheten är. 
Vad innebär det att vara medveten om något?
Hur gör vi när vi skapar mening ?
Frågor som väckt min nyfikenhet
 
Då har vi passerat första april och tiden rullar på snabbare än någonsin, likt ljusets hastighet och jag befinner mig i en slags bubbla totalt omedveten om varken ljusets hastighet eller tiden som passaerat sedan jag flyttade in en mysig lägenhet i Malmö. Mycket har hänt sedan vi sist hördes vid. För att nämna några roliga grejor: i resväg har jag hunnit med Dubai, Kap Verde; där även min älskade bror gav sitt liv till älskade Filippa, och Sarajevo- en stad som jag fått rikligt med mersmak för. 
 
Skolan rullar på, jag är närmare mitt mål än någonsin, att ta en kandidatexamen i ekonomi. Vägen dit är tuff, men jag är medveten om vad jag är kapabel till. Inom plugget kommer både upp- och nergångar som i allt annat i livet, och igår var jag en aning depp då en skriven tentamen inte gick som jag ville. Men vad är en kuggad tenta jämfört med allt ont som händer i världen. Därav blir majmånad, en intensiv pluggmånad då hela 4 tentor skall klaras av och bli godkända. Jag har bara mig själv att skylla på i situationer likt dessa, då jag många gånga prioriterar skolan sist; kan vara för att jag alltid haft lätt för skolan och har ett förbryllat tankesätt som går i vågor likt"allting löser sig", och det gör det alltid till slut!
Och tro mig, jag tror jag lär mig men ibland vet jag inte själv. Kanske är det meningen att det ska vara så här, att man ska varva olika saker i livet, (som i mitt fall; jobb, resa, plugg) och låta tiden utgöra hastigheten på vägen till ens mål. För mig verkar så vara fallet. Carlsberg har kallat och jag har redan spenderat en vecka där, nästa vecka vankas påsk och även då ska jag stolt bära min Carlsberg-rock! 
 
Gång på gång funderar jag över meningen med livet, om det verkligen är att vandra mot horisonten, en horisont utan slut. Då jorden är rund. Hade jag vart född för mycket länge sedan tror jag att jag hade varit livsfilosof. Likt Sokrates och Platon, kanske hade jag varit den först kvinnliga och även då antytt att kvinnan är en defekt man. 
Mitt års alla största guldkorn är somrarna, som för tillfället närmar sig med stormsteg, somrarna som jag får spendera i mitt älskade Trogir, Ciovo, Okrug Gornji. Mitt liv utspelar sig där och det är där jag är som allra lyckligast vill jag påstå. Jag kan ibland inbilla mig att vi två är ett. Att jadransko more rinner i mina vener och att jag egentligen skulle varit en sjöjungfru tillsammans med alla andra havsdjur på botten utanför Trogirs kust, och levt ett helt enkelt liv där. Nyligen när jag var i Sarajevo träffade jag Maidas kusin med familj. Vi pratade om min barndom, utifrån hur de mindes den. De talade om för mig att jag redan som liten var fast i havet och att jag lärde mig simma som mycket, mycket liten. Det senare visste jag väl. Jag var som liten oftast fast och det var svårt att få ut mig ur det fina vackra blå. Jag var aldrig rädd för vatten och idag tycker jag det är mycket konstigt när människor talar om för mig att de inte kan simma. Att simma är att leva. Att spendera livet i hav och utmed havets vackra horisont, rimmar tätt ihop med meningen med livet.
 
Redan där och då, i mitt lilla jag, skapades antagligen det starka band, den enorma kärlek jag känner och den fantastiska energi det ger mig, älskade älskade Trogir. Att sedan min älskade morfar var där långt innan min ankomst till jorden gör mig också helt säker på att det är en speciell kärlek. Kanske är det också därför jag antar att meningen med livet är att vandra mot horisonten, för bortom havet finns inget slut, bara en fortsättning, eller en ny början. Kanske är det också därför jag föll pladask för Malmö. Havet som omger staden, hamnen och dessa starka vindar som susar likt fåglarna som flyttar mellan säsongerna. Kan inte räkna på mina fingrar hur många gånger jag tagit tåget över till CPH bara för att få den vackra syn som havet utifrån bron ger. En vacker vy, som slår mycket annat. Så havet för mig är allt, det öppnar upp världen, mitt tankesätt och mina handlingar. Allt annat blir inte så seriöst längre, vi är små små droppar i havets allra största grund. Kanske är det också därför som jag antar att allt löser sig, att mina problem är ingeting alls jämfört med livets tid på denna jord. Men såklart, jag ska inte noja över resan jag gör, från födseln till döden, det så kallade livet. För det är ändå vår gemensamma pelare, det som förenar mänskligheten. 
Livet som jag älskar så mycket och som ger mig alla dessa fantastiska explosioner av kärlek, lycka och endorfiner. Kanske är det även på grund av mitt djupa djup om att allt har en mening som jag har svårt att tänka i alldeles för seriösa banor, som jag har svårt att undvika mitt vilda jag, som jag har svårt att vilja hela tiden. Det finns inget slut, jag får aldrig nog och jag vill bara mer.  
För att sammanfatta: lev livetg, bara gör det. bry dig inte om vad någon annan tycker eller tänker om vad du gör. det är dina val, ditt liv och du ska leva det precis som du önskar. Lev det liv du vill leva. Njut, skratta och ha kul. Ha så jävla kul <3